Bog Child
ISBN: 9780385751698
Författare: Siobhan Dowd
Utgiven: 2008
Betyg: 4 av 5 tekoppar
Bog Child handlar om Fergus som en dag hittar liket av ett barn liggande i mossen, ett barn som levde för ca 2000 år sedan. Berättelsen har två trådar, i den ena följer vi Fergus och hans liv, och i den andra följer vi barnet och de händelser som ledde upp till hennes död.
Fergus bor i Nordirland, väldigt nära gränsen till Irland, och året är 1981. Han har en storebror i fängelset pga samröre med Provos (Provisional Irish Republican Army) och som hungerstrejkar. Utan att vilja det dras Fergus själv in i organisationen, samtidigt som han sakta börjar bygga en vänskap med den militär som står gränsvakt uppe bland kullarna nära hans hem.
Bog Child är en djuplodande känsloresa om att växa upp, omständigheter och kontroll. Den är vacker och sorglig, men har även hopp. Hopp om en bättre framtid och en annan värld. Berättelsen om det döda barnet går parallellt med Fergus egen historia och de båda speglar sig i varandra. Förutom allt annat som Fergus har på sitt bord, (fängelse, smuggling, och slutprov) så blir han även kär för första gången i sitt liv. Jag är generellt sett skeptisk till kärlekshistorier i böcker som inte är i romans-genren, jag tycker att dom ofta kan vara både dåligt skrivna och inte tillföra berättelsen något, men jag gillade denna. Den ger en extra dimension till Fergus och hans liv och jag tycker den känns både realistisk och respektfullt beskrivet. Det är mycket som händer i boken, men den känns ändå långsam, för trots allt som händer finns det ändå tid för reflektion och eftertanke.
Som bonus lärde jag mig även mer om konflikten och Provos (och sprängmedel). Det är inte bokens syfte att utbilda, och är du redan påläst om det hela så är kanske inget som berättas en nyhet, men är du någon som mig med bara en väldigt grundläggande kunskap så får du lära dig lite till.
Denna bok har fått mycket uppmärksamhet och priser och jag förstår varför, den är värd allt den fått. Jag rekommenderar den till alla som gillar böcker med tyngre ämnen och böcker om att växa upp. Eller, egentligen rekommenderar jag den till… well…. alla.
Och om du själv tänkte ge dig ut i en mosse tänk på att två små termosar är bättre än en stor, och ha aldrig kaffe i en tetermos.