Att skilja på verket och personen bakom verket, är detta något vi borde göra? Klarar vi ens av att göra det? Vad innebär det om vi separerar och vad har det för konsekvenser om vi inte gör det? Dessa frågor kan en givetvis ställa sig om nästintill all form av kultur, spel, teater, film, musik, tavlor…. men jag kommer prata om böcker och författare, eftersom talaomte trots allt är en bokblogg. (Ja, och teblogg).
Som alla bra diskussioner låt oss dra in nazism i det hela, vi vet att det är där vi kommer hamna i slutändan ändå. Säg att Hitler var en hejare på att skriva romantiska feelgood romaner, skulle du då läsa dom? Romaner som var helt frikopplade från nazismen, som inte ens hade en antydan av hat mot alla som inte var som han, som på inget vis gick att läsa som allegori. Om vi har förkunskap om en persons usla handlingar/åsikter innan vi läst något av hen så kan vi välja om vi vill läsa boken eller om vi vill låta bli. Det andra scenariot är att vi redan har läst en bok/böcker (tex Harry Potter serien) som vi gillar och sedan får reda på att författaren (tex J. K Rowling) har sunkiga åsikter långt från våra egna. Då blir frågan istället om vi väljer att fortsätta ta del av författarens framtida böcker och om vi fortsätter att tex rekommendera böckerna vi läst till någon annan. (För tydlighetens skull, jag menar inte att Rowling är lika illa som Hitler). Det som även skiljer dessa scenarierna åt är att den ena är en död och den andra lever och arbetar fortfarande. Hur påverkar detta våra val? Ska det påverka vårt val?
Om författaren är död, och för att ta ett verkligt exempel låt oss ta H. P Lovecraft istället för Hitler, så kommer det inte påverka författaren på något vis vilket det kan göra om författaren fortfarande lever. Lovecraft kommer inte att tjäna något, varken ekonomiskt eller socialt på att vi köper hans böcker eller på annat sätt tar del av det som han har skapat. Rowling däremot tjänar både pengar och social pondus av att folk köper hennes böcker eller använder elevhemmen och sorteringshatten som personlighetstest. Ska detta vara del av vårt beslut? Eller ska en se det inte som en personlig vinning för författaren, utan vinning för åsikten hen framför? I så fall spelar det ingen roll om författaren lever eller är död då hens åsikter kan ges utrymme oavsett om personen lever eller inte när en läser/rekommenderar boken.
Dock lyfter Lovecraft som exempel även upp ytterligare en aspekt, nämligen hur vi hanterar böcker där personens sunk syns i själva texten. För det är tydligt om en läser tex Cthulhu att snubben var rasist. Är boken ändå ok att läsa? Hur mycket ska en låta “barn av sin tid” vara en ursäkt till att läsa böcker med sunk i, eller ska det inte ses som en ursäkt utan som en bit av en förklaring?
Ett annat sätt att ta sig an frågan är att prata om hur mycket skada författarens åsikter/handlingar gör, eller hur “dåliga” dom är. En person som är “lite skadlig” kanske vi kan läsa men inte en som är “mycket skadlig”? Vem bestämmer då vem som är lite och vem som är mycket skadlig? Vart ska gränsen dras?
Om vi anser att en alltid ska separera boken från författaren då är frågan, kan vi verkligen det? Svaret på den frågan tror jag är högst individuell. Vissa har enkelt att särskilja en person från vad personen skapar, vissa har svårt för det och vad författaren gör/säger utanför boksidorna svärtar ner läsupplevelse. Detta är ingen fråga om rätt eller fel utan handlar om hur vi som individer upplever världen omkring oss och tar till oss böcker och färgas även av vilka åsikter som författaren faktiskt har och hur vi relaterar till dom.
Jag tycker denna fråga om att separera eller inte är svår, för mig finns det inget givet svar. På ett teoretiskt plan tycker jag att det inte ska separeras, för jag vill inte ge platform åt någon som sprider hat, även om mitt läsande av en bok bara gör detta indirekt. På ett praktiskt plan gör jag dock just det, jag läste Lovecraft trots att jag visste att han var rasist, och jag kommer att fortsätta läsa Rowling trots att hon är transfob. Jag separerar författaren från boken i mitt vardagliga liv till en viss extent genom att jag läser böckerna, men min läsupplevelse färgas även av deras åsikter och när jag pratar om deras verk med andra brukar jag ta upp detta, men jag skulle heller inte kunna tänka mig att läsa Hitlers feel good.
Jag tror att jag inte är ensam om att ha svårt att konsekvent göra det ena eller det andra. Vi läser något vi tycker är så fantastiskt att författarens sunkiga åsikter utanför boken inte påverkar att vi läser, men vi låter bli att plocka upp en ny bok vi var lite intresserade av om vi innan får höra om alla dumheter hen har sagt. Kanske gör de flesta av oss ett val varje gång vi hamnar i denna situation, och kanske är varje val mer färgad av våra känslor för boken och författaren än på logik och konsekvenser.
Live long and prosper!
Ett liknande problem finns när det gäller te, vill du dricka ett te som smakar underbart om du vet att det vid produktionen använts både slav- och barnarbete? Svaret är antagligen nej, men problemet är att vi nästan aldrig vet.
Fair Trade certifierar visserligen te men det är försvinnande få teer som har den märkningen, hos de bästa svenska teimportörerna finns inga teer märkta så. Så tills vidare får vi väl kanske lita på att importörerna har koll, och välja Fair Trade när det går. Men helt bra känns det ju inte.