Te!
Te!
Te!
Inte te!
Inte te!
Idag talar vi om det allra mest grundläggande, vad är te? Te är både en växt, också kallad tebuske och en dryck baserad på denna växt, nästan alltid bladen. Om det inte kommer från tebusken så är det inte te, så enkelt är det.
Kan det verkligen stämma? Hur kommer det sig då att det finns så många olika sorters te, grönt te, svart te, kinesiskt te, vaniljte? De stora skillnaderna ligger i tillverkningsprocessen, och det viktigaste där är hur länge (och om alls) tebladen oxideras. I den processen så utsätts de otorkade bladen för syre tills de uppnått önskad mängd oxidering vilket sen avbryts genom att tillföra värme.
Men vaniljte då, hur får de teet att smaka vanilj? Ska vi vara helt korrekta så skulle jag helst vilja kalla vaniljteer och andra sådana skapelser för tebaserade drycker. Det som görs är att teet blandas med syntetiska (eller naturliga) oljor vilket sedan ger smak åt drycken när de löser ut sig i vattnet. Det mest kända exemplet är Earl Grey som är te blandat med bergamottolja.
Sen har vi då saker som inte är te, som rooibos (vilket är ett gräs), kamomill (vilket är en blomma) och andra örter som det går att få en dryck av genom att hälla på varmt vatten. I dagligt tal så kallar vi ofta även dessa för te men jag tycker det är väldigt synd, det gör att folk blir ännu mer förvirrade och vi skulle aldrig gå med på att kalla varm choklad för kaffe vilket är på samma nivå som dessa misstag. Som en kompromiss så kan jag gå med på att vi kallar dessa drycker för örtteer. Därmed inte sagt att jag inte kan gilla dem, ett naturligt rooibos kan vara riktigt gott (men tyvärr är det här ännu vanligare att det förstörs med oljor), men det är inte te.
Slutligen så finns det förstås tveksamma fall:
©Denise Tan, flickr